Best Care: For quality home care you can depend on

Mn-Sn: 8AM to 5PM

Inte fri av dejtingappar? Detta sak finns bland vissa manniskor, och sa paverkar det dem

Inte fri av dejtingappar? Detta sak finns bland vissa manniskor, och sa paverkar det dem

Som all missbruk borjade allting med en smak. Det ar exakt sa historien om Alison Karlene Hodgins borjar, som med enbart 18 ars alder borjade sitt aventyr i natdejtingvarlden. Och som allihopa andra unga vuxna gjorde han det med obetackt och speciell cynism. I sitt diskussion med Huffington Post, kommenterar kvinnan: “Jag varje 18, i min basta vans kallare, enkel rusig kungen billigt vin nar sjalv skapade en profil forut henne som en del av ett skoj.” Men Hodgins visste inte att detta gyckel skulle bli city i hans liv en tid senare.

Inom kort efter borjade Alison experimentera natdejting pa udda hand. Som miljontals berattelser i varlden, Hodgins laddade ner Tinder kungen natten, enbart for att senare angra sin tandstickor pa morgonen och fortsatt att ta bort din profil. Denna handling foljdes fran loftet att inte atervanda, men som hander med missbruk, varade hans ord ej pro lange.

Men vid denna tidpunkt varje Hodgins fortfarande tamligen sund. Realitet ar att underlang efter att hon borjade sitt aventyr i en varld fran onlinedejting och svep at vanster och hoger, hittade kvinnan en partner. Detta karleksforbindelse varade ett ar. och det ar i slutet nar den sanna historien borjar.

Ett lockton med dragkamp

“Efter uppbrottet sorjde jag forhallandet innan jag laddade ner en ny app. ” sager Alison och forklarar hur han lyckades pricka annu en tva potentiella par efter handelsen. Tyvarr var inte turen pa hans blad. “Jag dejtade varenda och en i tva manader.”

“Efter varje uppbrott sa sjalv till mej jag att jag skulle ta en aning tid. Jag ville fokusera gallande undertecknad personligen. Hon skulle tanka efter over vem jag varje och vad jag ville. Jag skulle inte ladda ner nagon dejtingapp.” Men par veckor senare, Alison vaknade med sin telefon i handerna och en App Store offentlig med ordet “Dating” i sokfaltet.

Men varfor blir vi pundare fran dejtingappar?

Sjalvklart skulle det besta orattvist att skylla Alison personligen forut hennes dejtingappsberoende. Trots allting, de ar ett medium som allihopa andra att matta ett av de viktigaste manskliga behoven: langtan om anslutning.

I sjalva verket ar det just detta behov som gor oss “beroende” fran dessa applikationer. Hjarnan ar ett organ med vidunderlig plasticitet, som kan ombilda sin kemi som losning pa en specifik upplevelse, och karlek och fasthallande ar bland de mest kraftfulla som du kan uppleva.

Enligt Dr. Michael Merzenich, Chief Scientific Officer gallande Posit Science, dessa ar en av de viktigaste upplevelserna som nagon kan ha i sitt leva. “solklar kan dessa upplevelser astadkomma nagra fran de storsta forandringarna i hjarnan som en person kan uppleva”, kommenterar forskaren. Global DatingInsights.

Forutom forsvinna foredrag om karlekens konsekvenser kungen den manskliga hjarnan, har Merzenich samt gjort en fraktion forskning ifall hur dejtingappar paverkar den. Arme forklarar hon hur sa hander nar vi borjar svepa at vanster och hoger gallande appar som Tinder, och varfor.

“Vi vet att nar en person gor nagot givande, som att skrida kungen en fantastisk dejt eller pricka en lustig person, frigor hjarnan dopamin, en neurokemikalie forknippad med premiera. Det intressanta ar att hjarnan inte behover ringa beloningen forut att lossa dopamin; ifall hjarnan forutser att beloningen kommer i framtiden frisatter den samt dopamin.

Av denna motiv, nar en person borjar halka mellan potential tandstickor pa en dejtingapp borjar hjarnan automatiskt spa spanningen och beloningen fran en dejt och frigor dopamin.”

Men Merzenich ar ej den enda som inneha lyckats koppla detta sak till den manskliga kretsen. Dr Judson Brewer, i sin bok Det begarande dejtingsajter fГ¶r 30-ГҐringar sinnet, erbjuder aven en titt gallande denna effekt. Arme forklarar Brewer hur sociala appar av nagot slag aktivera synonym “krets” som substanser som alkohol, kokain, heroin, oxikodon och flera fler. Som tur ar har en dos Tinder i de flesta fall ej jamstalld forodande konsekvenser som de substanser som namns arme.

Natasha Dow Schull, antropolog och forfattare till en bok som kopplar beroende till teknik, diskutera likheterna mellan spelautomater och dejtingappar. Som Schull kommenterar DailyBeastberoendet av dessa applikationer fungerar gallande likartad satt som spelberoendet.

“Parallellerna finns i hur upplevelsen ar formaterad, oavsett ifall beloningar levereras eller ej. Om du ej vet vad du kommer att lite eller nar, leder detta till mer uthalliga beteenden, som i sin svang ar de mest beroendeframkallande.

Du bygger den har forvantning, den forvantning bygger, och det blir en slags raddning nar du far en pris. Jackpotten, en ding-ding-ding, en matcha”.

Ett problem som drabbar vissa mer an andra

En experiment gjord av Match, bekraftar antalet konsument som tenderar att atervanda till applikationen pa en stadigvarande basis. Enligt webben, 15% fran singlar gallande Tinder de kommenterar att de kanner sig pundare av processen letar efter en dejt.

Av denna befolkning ar det mannen som tar den storsta delen, med 97 % hogre tillfalle att bli pundare. Kvinnor bestar under tiden den minsta delen; men de ar 54 % mer benagna att drabbas av utmattning efter denna process.

En tredjedel fran anvandarna fran dessa appar har aldrig gatt kungen en dejt med nagon de inneha traffat gallande dem. For detta sammanfattas allt till ett slags “videospel”. I en artikel forut BBC, Lucy Vine beskriver denna upplevelse som att “tjana poang i ett videospel”. “Det ar ett tidsfordriv snarare tv:n nar jag ar uttrakad”, anser hon.

David Greenfield, professor i psykiatri spann University of Connecticut School of Medicine, haller med Natasha Dow Schulls och Lucy Vines resonemang. Framat tillagger han att i de flesta fran dessa fall finns det intet vi kan bega pro att befria oss fran dessa beroendeframkallande kanslor.

Dopamin ar en stark signalsubstans som ar kopplad till overlevnadskretsar som att dinera och sex, sa vi talar ifall att ga emot nagot som biologiskt inneha utvecklats i hjarnan under tiotusentals ar.

Fran denna motiv kan en fran losningarna placerad i att pa djupet uppfatta det att ha fler alternativ kommer inte att bega oss lyckligare. I sjalva verket, enligt Greenfield, “stressar det oss annu mer.”

Leave a comment